Barn och unga är ivriga att lova att de inte gör något liknande på nytt. Löftet har dock ringa betydelse om man inte samtidigt kommer överens om vad som sker om löftet bryts.


Be eleverna lova att de inte gör en liknande orätt gärning en gång till och kom överens med dem om vad följden blir om de bryter sitt löfte.


Läraren: Lovar du att du inte gör om det?
Eleven: Jag lovar.
Läraren: Överenskommet?
Eleven: Överenskommet
Läraren: Jag tror på dig, men hur skall vi få de andra också att tro?
Eleven: Jag kan lova de andra detsamma.
Läraren: Det lyckas kanske inte. Du har ju lovat förr och inte alltid hållit dina löften.
Eleven: Men den här gången håller jag vad jag lovar.
Läraren: Om du är så säker så kan vi ju på förhand komma överens om vad som blir följden om du trots allt gör något liknande i framtiden.
Eleven: Det kan vi ju. Jag tänker i alla fall inte göra sånt mera.

När eleverna upprepar samma orätta gärningar försöker man ofta få dem att sluta genom att hota dem med negativa påföljder: "Om du ännu en gång... så skall du få se...". Den här typen av hotelser slänger man ofta ur sig när man är arg, och det är ju känt att de sällan har någon dämpande inverkan på ett orätt beteende.

Ett bättre alternativ är förhandlingar, där man gemensamt kommer överens om vad som blir följden om en elev flera gånger gör något liknande. Vid förhandlingarna kommer man i detalj överens om vad man i framtiden kommer att göra om något liknande upprepas. Förhandlingsresultatet skall helst skrivas in i ett avtal, som undertecknas av eleven och läraren och också av vittnen. Det är viktigt att avtalet är offentligt, alltså att alla de som saken gäller är medvetna om avtalet.

Lika viktigt är det att avtalet inte är en tom hotelse, utan ett i samförstånd uppgjort tydligt avtal om vad som blir följden om eleven av en eller annan orsak trots sitt löfte upprepar den orätta gärningen.

Exempel
En elev har blivit ertappad med att stjäla sötsaker i en affär. Eleven har tagit ansvar för vad han har gjort. Han har kommit överens med köpmannen och i pengar ersatt det som han snattade. Han försäkrar att ingen behöver vara rädd för att han skall stjäla igen. Man kommer överens med honom, som säkerhet för hans löfte, att om det trots allt går så att han igen ertappas med att stjäla ordnas ett möte i skolan för att resonera om vad som bör göras. Till detta möte kallas köpmannen, elevens båda föräldrar, hans äldre bror, kvarterspolisen och två skolkamrater som eleven själv får utse. Ett utkast till kallelsen utarbetas och saken bekräftas med ett skriftligt avtal, som eleven undertecknar med sitt bomärke.

Nästa steg
Även om eleverna lovar att de inte mera gör något liknande är det trots detta inte säkert att andra människors förtroende för dem blir detsamma som förut. För att eleverna skall vara trovärdiga och bevisa att det som har hänt har förändrat dem, bör de dessutom visa en ansvarsfull inställning till frågan genom att på ett eller annat sätt delta i att förebygga liknande oförrätter i skolan. Det talar vi om i det sista avsnittet.


TILLBAKA TILL FRAMSIDAN