Även om en ursäkt är uppriktig
är den kanske inte tillräcklig för att övertyga den andra parten
om att en liknande gärning inte kommer att upprepas. En ursäkt räcker
inte heller alltid för att offret och andra som har lidit oförrätter
skall få en känsla av att rättvisa har skipats. Därför bör ursäkten
bestyrkas med något slag av påföljd eller gottgörelse.
En påföljd fungerar bäst
om den inte är schematisk (alltid samma straff för samma förseelse),
utan skräddarsydd för den aktuella situationen och överenskommen
genom gemensamma förhandlingar med samtliga parter. När man funderar
över en lämplig gottgörelse i en viss situation bör den part som
har tillfogats en oförrätt alltid tillfrågas först. Man kan vid
behov förhandla också med en större grupp för att finna en lämplig
gottgörelse. När den som har lidit en oförrätt t.ex. inte finner
på någon lämplig gottgörelse eller när den som har gjort orätt inte
godkänner den andra partens förslag kan klasskamraterna delta i
diskussionen om vad som är en rättvis påföljd.
I allmänhet är det bra
att försöka finna en påföljd, som innebär att de som har gjort orätt
på något sätt ersätter eller gottgör den skada som de har tillfogat
den eller dem, som har fått lida på grund av deras gärningar. I
bästa fall kan gottgörelsen hjälpa dem som har utsatts för en oförrätt
att förlåta det som har skett och föra de elever som har gjort orätt
närmare dem som har fått lida för de orätta gärningarna.
En lyckad gottgörelse
av en oförrätt för inte endast en elev närmare den som har utsatts
för oförrätten, utan förbättrar också ryktet för den elev som har
gjort orätt. När andra människor får veta att en elev har tagit
ansvar för sin gärning genom att verkställa den gemensamt överenskomna
gottgörelsen ökar hans trovärdighet och tillförlitlighet i deras
ögon.
KÄNNETECKNEN
PÅ EN
PÅFÖLJD SOM ÖKAR ANSVARSKÄNSLAN
|
Den som har blivit utsatt för en oförrätt deltar i diskussionen
om vilken påföljd som kunde bidra till att gottgöra den skada
eller det lidande som har förorsakats. |
Den
som har gjort orätt deltar också i diskussionen om en lämplig
påföljd. |
Påföljden
får gärna vara kreativ och skräddarsydd för situationen. |
Vid
behov erbjuds gemenskapens övriga medlemmar också möjlighet att
delta i diskussionen om en lämplig påföljd. |
Påföljden
närmar den som har gjort orätt och den som har blivit utsatt för
oförrätten till varandra. |
Den
som har gjort orätt upplever också själv att påföljden är rättvis. |
När
den som har gjort orätt verkställer påföljden förbättras hans
rykte i gemenskapen. |
Exempel
En flicka blev
arg på sin klassföreståndare för ett i hennes tycke alltför dåligt
vitsord för ett prov, ilsknade till och kallade samma dag läraren
"hora" i en korridor i skolan. När flickan talade med rektorn om
det som hade hänt var hon ledsen över vad hon hade gjort och förstod
mycket väl att hon hade gjort orätt. Hon skämdes och sade att hon
var beredd att be läraren om ursäkt och också att gottgöra sin gärning
om det på något sätt var möjligt. Läraren meddelade att det för
henne räcker med en ursäkt, men på rektorns uttryckliga begäran
gick hon dock med på att över natten fundera på någon lämplig gottgörelse.
Följande dag meddelade läraren att hon ville att flickan som gottgörelse
skulle baka en rulltårta, som läraren kunde servera sina arbetskamrater
till eftermiddagskaffet.
Nästa steg
En uppriktig
ursäkt som följs av en gottgörelse, föreslagen och godkänd av den
part som har lidit en oförrätt, utgör ett betydande steg i ansvarstagandet.
Men för att eleverna skall återfå andra människors förtroende måste
de dessutom ge ett trovärdigt löfte om att de inte inte mera kommer
att göra något liknande. Det talar vi om i nästa avsnitt.