Elever
är ofta överraskande villiga att be om ursäkt för sina orätta gärningar.
För dem betyder nämligen en ursäkt ofta bara ett sätt att komma
ur en knipa. Detta beror antagligen på att det ofta har gjorts oskäligt
lätt för eleverna att be om ursäkt.
Det finns olika grader
av ursäkter. Ett snabbt "sorry, sorry" på tu man hand är ju också
en ursäkt, men den gör inte på långt när samma intryck som en ursäkt
som uppriktigt framförs när flera människor är närvarande: "Det
var orätt, det som jag gjorde, och nu när alla är på plats vill
jag be om ursäkt för det. Sorry."
En av de viktigaste sociala
färdigheterna är att kunna be om ursäkt. Många elever äger inte
denna färdighet och därför erbjuder förseelserna dem ett utmärkt
tillfälle att öva upp denna förmåga.
Ofta är en skriftlig
ursäkt en bra lösning. Medan eleverna skriver sina brev för att
be om ursäkt blir de tvungna att fundera över hur de skall framföra
ursäkten. I väl formulerade brev med begäran om förlåtelse bör brevskrivarna
ta upp åtminstone följande omständigheter:
- Utan omsvep berätta
vad som har hänt
- Visa att de förstår
de olägenheter, det lidande eller obehag som de har förorsakat
genom sina gärningar
- Be om ursäkt för det
som de har gjort
Exempel
En pojke hade knuffat till en två år yngre pojke som klättrade på
en klätterställning på skolgården, så att pojken föll ned och fick
ett litet sår på läppen. När klassen under lärarens ledning diskuterade
det som hade hänt erkände pojken vad han hade gjort och förstod
också själv hur orätt det var av honom att knuffa en som var mindre.
Han insåg också hur farligt det är att knuffa någon som klättrar
på en klätterställning. Han var redo att "med detsamma" be om ursäkt
för vad han hade gjort. Läraren uppmanade honom att först tänka
ut något bra sätt att be om ursäkt och bad hela klassen fundera
på hur ursäkten bör framföras. Slutligen kom man fram till att pojken
skall skriva ett rejält brev till den yngre pojken och be honom
om ursäkt, ett brev som mottagaren också kan visa sina föräldrar.
